Frågor & svar om ekolantbruk

Många lantbrukare är nyfikna på ekologisk produktion, men vissa är osäkra på om den egna gården har rätt förutsättningar eller på vilka regler som gäller. Ekologiska Lantbrukarna har över tusen medlemmar som någon gång ställt sig samma frågor innan de valde att lägga om. Här samlar vi de vanligaste frågorna och svaren för dig som funderar på ekologisk produktion.

Vad är ekologisk produktion?

Grundprinciperna för ekologisk produktion är att man inte använder sig av kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel och att djuren ska ges möjlighet att utöva sina naturliga beteenden.


På en ekogård är i regel själv­försörjnings­graden hög. Det gäller växtnäring i form av gödsel och att mesta fodret odlas på gården.


Kemiska bekämpningsmedel används inte mot vare sig insekter, svamp eller ogräs. Istället förlitar sig ekobonden i stor del på förebyggande åtgärder i form av varierad växtföljd, motståndskraftiga sorter och mekanisk bearbetning.

Inom ekologiskt ställs krav på utevistelse för nötkreatur, får, getter, grisar och höns. KRAV:s regler kräver även att grisar ska få möjlighet att böka i jord, till skillnad från EU:s regler där det räcker med utevistelse på betongplatta.


Är det lönsamt att lägga om?

Det är svårt att generalisera eftersom lönsamheten beror så mycket på vilken produktion och vilka förutsättningar man har. Ekologisk produktion kan vara mer lönsam än konventionell, trots att avkastningen ofta är lägre. Den generellt lägre skörden kompenseras av att priset på ekologiska grödor är högre, dessutom köper man in färre insatsvaror utifrån.

Under omställningsperioden är dock nettovinsten lägre eftersom odlingen bedrivs ekologiskt medan grödorna säljs som konventionella till konventionella priser.

I Sverige vill vi öka den ekologiska produktionen och därför finns det ersättning att söka under omläggningsperioden (2-årigt) och ersättning för certifierad ekologisk produktion (5-årigt). Ersättningen varierar beroende på gröda eller djurslag, till exempel är ersättningen för spannmålsgröda 1500 kr per hektar. Det gäller både för den 2-åriga och den 5-åriga ersättningen.


Blir avkastningen mindre?

Ja, avkastningen är ofta lägre i ekologisk produktion. Hur mycket lägre beror på var gården ligger och vilken typ av gröda som odlats. När det gäller hö och ensilage är skillnaden minimal om ens någon. Dock finns det ekologiska odlare som kommer upp i samma skördenivåer som konventionella odlare, så det finns undantag.


Måste fodret vara eko och produceras på gården?

Allt foder ska i princip vara ekologiskt certifierat. Undantag är foder till gris och fjäderfä där KRAV godkänner högst 5 % konventionellt proteinfoder (tillåtet fram till och med 2017).

Om man inte har tillräckligt mycket foder kan man köpa. Även här skiljer sig reglerna mellan olika djurslag; minst 50 % av fodret till gris och fjäderfä ska produceras på gården medan siffran för mjölkande djur är 60%. För övriga nötkreatur, getter eller får för köttproduktion ska självförsörjningsgraden vara minst 75%. 

Ekobonden får dock köpa ekologiskt foder av andra ekogårdar i sin närhet och räkna med det i självförsörjningsgraden. Det är också vanligt att man samarbeta med andra ekologiska bönder kring gödsel, foder eller bete.


Kan man vara ekobonde om man inte har djur och stallgödsel?

Ekobonden bygger sin tillförsel av växtnäring på stallgödsel från den egna gården, gröngödsling och anpassad växtföljd i form av klövervall och trindsäd som fixerar kväve.

Den som inte har egen stallgödsel kan köpa från andra ekogårdar eller använda sig av restprodukter från svenska slakterier t.ex. blodmjöl och restprodukter från framställningen av jäst.


Blir det inte jobbigt med allt ogräs?

Med en varierad växtföljd som sträcker sig flera år och ökad mekanisk bearbetning förebygger man ogräsangrepp. Att växla mellan vår- och höstgröda är också bra, liksom att välja motstånds- och konkurrenskraftiga grödor som gror snabbt och kommer upp i jämn och lagom tät sådd.

Vid en övergång till ekologisk produktion försvinner vissa arbetsuppgifter t ex. ogräs- och skadedjursbekämpning med bekämpningsmedel medan andra arbeten som mekanisk ogräsbekämpning tar mer tid. För de flesta typer av jordbruk blir arbetsinsatsen ungefär densamma.


Är inte regelverket onödigt strängt och krångligt?

Det finns flera nivåer på ekologisk certifiering. Grundnivån är EU-reglerna som har något mildare regler än den i Sverige vanligast förekommande certifieringen, KRAV. EU-reglerna stiftas av EU-kommissionen. KRAV:s regler utformas i en öppen process där producenter, konsument- och miljöorganisationer, forskare och handel deltar.

För att säkerställa att konsumenter och andra köpare av ekologiska produkter får vad de betalar för kontrolleras ekologiska företag med besök minst en gång om året. Djurgårdar får under sina två första år som certifierade två besök per år. Revisorerna gör både anmälda och oanmälda kontroller.

Ingen ska kunna sälja sina varor som ekologiska och få ett högre pris utan att bedriva ekologisk produktion, därför är en fristående och regelbunden kontroll viktig.


Finns det något nätverk för ekobönder som jag kan bli del av?

Svenska ekobönders egen organisation heter Ekologiska Lantbrukarna. Genom föreningen kan man vara med och påverka ekostödet, miljöersättningarna och andra jordbrukspolitiska beslut. Organisationen är också med i utformandet av reglerna för ekologisk produktion, samt i viktiga utredningar och remisser. För den nyblivne ekobonden är det viktigt att man har regionala nätverk, vilket underlättas av medlemskap. Läs mer på ekolantbruk.se